Tiden läker alla sår?

Fem år. Det känns som en mardröm samtidigt som man minns och vet att det verkligen hände på riktigt. Man har starka bilder i huvudet som påminner, trots att detaljer börjat sina.
Jag tänker på det i stort sätt varje dag, 1825 dagar, och ändå blir jag inte klokare. Varför skulle detta hända oss? Vad hade vi gjort för att förtjäna någonting sånt?

543 svenskar döda
Sammanlagt 225 000-300 000 människor miste livet, och över 5 miljoner beräknas ha blivit helt hemlösa eller tvingats fly. Och sen alla de människorna som var där, som överlevde,  som var anhöriga till vågens offer. De som har behövt leva vidare trots sorg. Jag beundrar oss.


Ta vara på dagen, för man vet aldrig vad som händer imorgon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0