Första advent och jag går på kolkicin

Idag är det första advent, tänka sig, det är snart julafton och nytt år. Jag tror inte att jag är redo för julen och dens fina glans, än. Jag som längtade så efter hösten, den kändes mysig. Men den regnade bort och försvann som resten av detta året.
Gårdagen var bra, och tyskar (ta inte illa upp om det är någon från det tyska landet som läser här) är en grupp för sig själv. Eller så var det vi som var annorlunda och inte passa in bland de tyska korvarna och de röda luggarna. De tittade på oss som om vi var av en ny art de aldrig sett förut. Fast ibland kan det vara kul att få lite extra uppmärksamhet, speciellt när ingen förstår vad man säger. Det blir en ganska trevlig krock.
Idag är det tröttheten som regerar och ikväll ska vi traska runt i en julklädd by som bjuder på pepparkakor, krabbelurer och glögg. Jag hoppas verkligen inte att denna dagen kommer att regna bort.

Min nya kamera hade sin första tur utomlands och jag tycker att den skötte sig utmärkt.

        
Inte fick man nån kyss trots att man stod under en tistel.

 
    
Det var vår lilla tripp i bildform och denna får avsluta resan.

Nu ska jag försöka att njuta av första advent.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0