tosayit.blogg.se

Lyssnade på Rix Fm imorse när jag körde till jobbet. De i morgongänget hissade och dissade och jag blev lite inspirerad. Så jag tänkte hissa lite! Brukar inte skriva om så "viktiga" ämnen, men detta är något som intresserar mig väldigt mycket. Självkänsla. Hur den kan vara så annorlunda från person till person. Från dag till dag. Beroende på vilket umgänga man har. Hur man växt upp och framför allt när man blivit lite äldre. Alla har inte den där tryggheten i sig själv medan andra är hur trygga som helst.

Därför har jag slängt upp lite bilder, på vackra, ganska avklädda, kurviga..






...säkra kvinnor. För att påminna oss och våra fina kroppar som vi borde vara stolta över.




(denna var mest rolig, texten i alla fall.)




Vi är ju faktiskt alla olika, men fina på våra egna sätt. Och jag tycker verkligen inte man borde skämas över sin egen kropp.

Så nu tänker jag hissa oss för att vi är alldeles fantastiska!

Idag vill jag nämna mina skapare, mamma och pappa. Det är inte så ofta man tänker på att ge dem lite extra uppmärksamhet, och jag tycker helt klart att mina förtjänar det! Dom är dem alla finaste och bästa föräldrar som man kan ha, så jordnära och omtänksamma. Så fina tillsammans, och dem har gett mig den finaste uppväxt ett barn kan få. Alla förtjänar en sån trygghet.












Ni är bäst ♥

Har kollat igenom min gamla bilddagbok, här! Fina minnen och jag älskar att kunna gå tillbaka till det. Så hittar jag denna texten under en bild. måhh. Fint.

A long time ago. Jag saknar min Sandra. Det röda huset, studsmattan. Alla de goda bären, och när vi lekte utomjordingar på komposten. När vi lekte Pippi Långstrump på gungorna och den söta stegen över staketet. När vi satt och hittade på sånger på mina gungor eller när vi stod nere på gatan och rökte våra ciggisar. När vi rymde för att vi inte fick hyra film och sa att vi aldrig mer skulle komma hem så vi packade en matsäck med knäckebröd. Då vi köpte godis och våran största hobby var att frästa de mindre barnen på gatan. När vi stod och dansa mot garderoben till mammas gamla 80-tals band eller när vi hade gympa i soffa i hallen. Åh , ge mig barndomen tillbaka!

Har en favoritblogg. Den finaste av alla bloggar någonsin. Den handlar om kärlek, fin kärlek, olycklig, omöjlig..all kärlek.
Lelove heter den.

Lördag kväll slutade inte riktigt som vi hade tänkt oss. Efter spelandet av monopol (som jag vann) skulle vi ta oss hem till kisen som hade varit ensam hela långa dagen. När vi börjar gå mot bilen ska pappa ut och låsa garaget med trampar fel och faller mot asfalten. Det hela slutade med ambulans och röntgen, muskeln i knäet hade gått av. Det blev väldigt sent och jag sov knappt någonting natten till söndag. Hemskt tråkigt! Och stackars pappa går nu omkring med skena för att stödja vänster ben.

Idag ska jag vara ambulanstaxi till mamma som ska operara ögat, köra veberöd-landskrona, sen tillbaka till veberöd, antagligen plocka upp pappa som ska operaras i lund, hem till veberöd igen och sen tillbaka till malmö. Rolig dag! Men man måste ju hjälpa sina fina föräldrar, eller hur?



♥